AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.

Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara akut kritiskt sjuk och vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA). 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i sju kategorier: Att påverkas av miljön: Att bli påverkad av närstående och personals bemötande: Att inte kunna göra sig förstådd och vara beroende av andra: Att känna smärta: Att uppleva märkliga saker och vara rädd: Att ha ett stort behov av information och inte förstå hur sjuk man är: Att tänka positivt under vårdtiden och efter tillfrisknandet försöka gå vidare i livet. Resultatet visade att akut kritiskt sjuka personer hade stort behov av information och att de blev påverkade av miljön på IVA. Medicinsk utrustning upplevdes både betryggande och stressande. God omvårdnad av personal och kontakt med närstående spelade stor roll för tillfrisknandet.

När någon blir sjuk fokuserar vårdpersonalen mest på den sjuke patienten, och familjen får ta ett steg åt sidan. Det är lätt att glömma bort att även familjen är drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen när en familjemedlem är kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman.

Bakgrund: När en familjemedlem blir akut sjuk påverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för närstående. Det är då viktigt att bemötandet från sjuksköterskan under denna ansträngande period blir en positiv upplevelse för närstående. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie baserad på tio artiklar. Resultat: För att närstående skall uppleva bemötandet som positivt bör de få trygghet, bekräftelse samt känna delaktighet.

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

När någon som man tycker om blir akut, allvarligt sjuk och behöver sjukhusvård så upplevs det många gånger som skrämmande. Ofta upplevs det osäkert hur det kommer att gå för den sjuke personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser när en person är akut och allvarligt sjuk. Sexton vetenskapliga artiklar från åren 1995- 2004 som motsvarade syftet granskades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vilja vara närvarande hela tiden: att vara orolig för att inte klara av hela situationen: att få stöd och tröst av personer man litar på: att veta vad som händer för att kunna förstå och känna hopp.

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Cirka 50 000 människor har och kommer att bli utförsäkrade år 2010 från Försäkringskassan i och med en reformändring i sjukskrivningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen är att effektivisera en återgång till arbetet för dem som har varit sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformändringen var att minska utanförskapet.Den mediala uppmärksamheten av de olika utförsäkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process påverkar individen.  Syftet med studien är att undersöka hur de som har varit sjukskrivna påverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet är att kunna förstå hur individerna upplever rollförändringen att gå från att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gå från sjuk till vara ?frisk?.Slutsatsen är att respondenterna kände en viss rollförvirring. Att träda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krävs för att bli frisk, men respondenterna kände att när de väl gjorde detta, blev de misstänkliggjorda.

Syfte: Undersöka sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter, upplevelser och syn påanhörigas närvaro i akutrummet i samband med omhändertagandet av en kritiskt sjuk ellerskadad patient. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. 16 semi-struktureradeintervjuer genomfördes. Resultat: Vårdpersonalen har delade meningar om anhörigas närvaropå akutrummet. Generellt tycks anhörigas närvaro upplevas som positivt så länge det handlarom en kritiskt sjuk eller skadad patient.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoängOmvårdnad ? Eget arbete/OM2240/SPN10.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats.

Work-life balance är ett ämne som det har forskats mycket om de senaste åren. Denna undersökning har applicerat de befintliga teorier som finns inom work-life balance och relaterat dessa till yrkesgruppen sjuk- och undersköterskor. Denna yrkesgrupp är intressant då det för närvarande råder brist på sjuk- och undersköterskor på dagens svenska arbetsmarknad. På grund av denna brist ställs denna yrkesgrupp på höga krav både vad gäller flexibilitet och tillgänglighet. Denna undersökning har redogjort för de samlade teorier som finns inom work-life balance, flexibilitet och tillgänglighet.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder.